24/6 bron efter Akka

Åker iväg till Ritsem och lämnar mitt paket. Sedan for jag ner till bryggan för att åka med båten. Den hade lite motorproblem. En och en halv timme försenade lämnade vi Ritsem. Det var mycket lite vatten i sjön så båten fick köra sakta i vissa passager. När jag gått av vandrade jag längs Padjelantaleden till forsen med hängbron. Härifrån kommer jag att utgå för traversen runt Akka. Johan kommer den 22:a. Får se om jag hunnit nå några toppar till dess. Det ligger mycket snö på höjd, men håller vädret i sig så kanske den börjar smälta.

25/6 topptur 1 i Akka

Jag ger mig iväg på min första topptur. Det blir lite av en kombination av topptur och rekognoscering av terrängen. Vissa toppar ser betydligt spetsigare ut än på kartan, vissa sluttningar är bara och vissa är nästan helt snötäckta. Jag startar klockan 08.00 och går över skogen in i dalen mot Dubbeltoppen. Jag går brant upp mot toppen 1628 där handstöd krävdes, sedan ner mot Hambergs jökel i snö. Sedan brant upp mot toppen 1604 och ner i passet för att fortsätta upp till toppen 1676. Här krävdes korta passager av mycket lätt klättring. Sedan ner mot toppen ovanför sjön. Jag nådde första toppen 11.00 och sista toppen 16.00. Vädret var väldigt vackert vid start men försämrades under dagen uppe på höjd. Jag gick ner på västsidan av Njiranjohkå och fick mer eller mindre plöja mig fram i skogen. Det var tät vegetation och rikligt med rinnande vatten, rena regnskogen. När jag kom tillbaka till tältet hade jag myggmassaker. Klockan var 21.20. 

26/6 topptur 2

Min andra topptur skulle gå till en topp på 1730m. Jag började vid insteget 11.30. Svetten sprutade i värmen. När jag hade passerat forsen så brantade det på och fortsatte med lätt klättring. När jag passerar förtoppen så om några hak av graden 3, och det tenderade att fortsätta med klättring och brantare. Jag beslöt att vända ungefär 100m från toppen p.g.a. att vägen ner skulle bli alltför svår och riskabel utan rep. Jag hade redan problem att ta mig ner. Svensk kvalitetsskit på klippa, bara löst. Svensk snösmältning när den inte är klar, löst coh ostabil skit, bara sjunker ner. Jag var tillbaka 21.00, men jag hade haft en mycket vacker dag men spenderat mycket tid i onödan. I morgon ska Johan dyka upp, så nu är den sista ensamma natten på ett tag. Mina fötter börjar må illa.

27/6 i dalen nedanför Västtopparna

Vaknar av att solen värmer på. Jag springer iväg i sandaler till Akkastugan och hämtar Johan. Vi lämnar lite mat för att återkomma hit efter Sarektraversen. Sedan går vi bort till tältet och övar lite sprickteknik. Vid 16.30 förflyttar vi oss upp mot dalen mellan västtopparna och slår läger vid 19.00. Det är myggigt och solen värmer. Vi mötte tre finnar på vägen.

28/6 Över Suottasjjåhkå

När vi öppnar tältet har vädret ändrats och blivit kallare. Topparna är dolda bakom molnen. Johan lyckas bryta sönder tältpinnen när han skulle packa ner tältet. Nu måste jag ordna ett nytt tält till Kebnekaise. Det är väldigt bulligt att gå i dalen. Blir ett lätt vad över Råkkasjåhkå ner till knäna. Men det var betydligt svårare att vada över Suottasjjåhka. Det såg lätt ut men gick till låren och var ganska strömt på vissa ställen. Dessutom var det stora blockstenar att gå på, ibland med sprickor som man fastnade i. Johan lyckades ramla i, så vi fick stanna på andra sidan. Det var cirka 40-50m långt, så fötterna var helt bortdomnade i det kalla vattnet. Förhoppningsvis var detta sista vadet på ett tag. Vi började 12.45 och var framme cirka 19.00.

29/6 Nijakvágge

När vi vaknar så är det helt molnfritt och myggen strömmar till. Vi gick iväg vid 10.15. Det var lite blötmark och block, och vi gick in i Jijakvagge från norr. Efter sjön gick det brantare upp för en snösluttning till den lilla bron. Här var det i stort sätt snötäckt och vi har gjort vårt första läger på snö. Strax efter kl. 18 börjar vi vandringen till Nijak. Först längsmed en snöränna och sedan mycket block. När man hade kommit upp på kammen så blev det mer porös snö. Vid 20 stod vi på toppen och kunde beskåda ett praktfullt panorama Alla Sareks toppar, Akka mm. Jag han bara ta en bild, sen var batteriet slut. Vi sneddade glaciären på nervägen ovh var tillbaka kl. 22. Då var det bara att börja smälta snö.

30/6 Kantberget/Gavelberget

Vi kommer iväg vid 11 en solig och vacker dag. Vi går rätt över Nijakjiegna till passet. Sen bestiger vi Kantbergets nordkam som innehåller lite småklättring. Sen fortsätter vi ner till passet och äter lunch. Därefter tar vi nästa topp Souttasjtjahkkå som går över förtoppen 1822. Dit är det stora stenblock och sedan brantar det på i kampartiet och sedan lätta småblock upp till toppen. Vi stod på toppen 18.30 och fortsatte ner till passet. Sen gick vi över Suottasjiegna till passet mellan Kantberget och Gavelberget där vi slog läger på snön. Vi var framme 22 och vinden tilltog och det blev kallt. Solen försvann bakom topparna.

1/7 dåligt väder

Då kom dagen som vi väntat på men inte längtat efter. Det är molnigt, blåsigt och regnar i 10 timmar. Vi tvingas stanna i tältet. Mitt under det här ovädret kommer vi på att vi inte har förankrat tältet tillräckligt bra vid duken. Tvingas ut coh förstärka med stenar runt tältet.

2/7 Gávabákte/Vargtoppen

Jag märker att vädret håller på att förbättras. Regnet har avtagit och vinden mojnat. Det blir luckor mellan molnen. Ibland ser man inget och sen ser man jättelångt. Vi hittar en snösluttning till Gavelberget som vi följer och åker på baken nedåt. Vi startade kl. 10 och det tog cirka en timme upp. När vi packat i ordning så korsar vi Suottasjjiegna till platån på 1717m. Där väljer jag en brant led som avslutas med vertikal snöklättring några meter. Det finns lättare vägar. Sen börjar det brant upp mot Såltatjåhkkå. Strax innan toppen blir det ett kamklätterkrux som är ganska lätt men cirka 50m brett. Kombinationen tung packning och att allt är löst gjorde att vi repsäkrade cirka 50m. Stupet på ena sidan är cirka 300m. Sen fortsätter vi på kammen till Gávabákte coh bestiger två toppar på vägen. Det är ett smalt parti på kammen mellan Gassatjåhkkå och toppen 1849. På vissa platser tvingas man pulsa i mjuk skitsnö och sjunker ner till midjan. Vi avslutade med att åka på baken längs det branta snöpartiet från Gávabákte till passet mellan Gávabákte och Vargtoppen. Är framme 03.00.

3/7 Vargtoppen/Mihkatjåhkkå

Vi började vandringen mot Vargtoppen kl. 15.45. Vi följde den barklädda kammen, som var betydligt brantare än vi kunde tro. Det tog lång tid och vi var ganska utmattade. På Vargtoppen lämnade vi packningen och sprang bort till Vardastjåhkkå vilket var mycket lättvandrat. Sen hämtade vi packningen och fortsatte ner mot svackan mellan Vargtoppen och Mihkátjåhkkå. Där slog vi läger och gick upp till toppen. Vargtoppens kam innehåller väldigt stora och lösa stenar, vilket var mycket jobbigt att gå i. Vi fick en underbar vy från Mihkatjåhkkå med midnattssol. Nu börjar man se slutet på denna travers. Ähparmassivet kommer närmare. I morgon kommer vi att försöka nå några 2000-meters toppar.

4/7 kammen Buchttoppen

Dagen börjar lite molnigt. Vi startar vid 13 med att korsa Mihkajiegna för att sedan gå in på normalleden till Stortoppen. Det börjar med en brant snösluttning på glaciären. Det är blåsigt och molnen ligger över Stortoppen. Vi äter lunch strax efter glaciären där vi lägger packningen. Sedan fortsätter vi upp mot toppen i mycket stenskravel. Det avslutas med 3-4m klättring i en spricka. Kan kringgå till vänster en bit. När vi kommer upp kan man ana kammen till Nordtoppen som är väldigt smal. Vi skriver in oss i toppboken som tredje person för sommaren och det har bara noterats 18 bestigningar sedan jag var här förra året. Sen går vi ner till packningen. Hittar en snökorridor att åka i. Vi äter middag och fortsätter tillbaka upp mot kammen. När vi når kammen efter ett långt och jobbbigt parti i skravel, så är det ganska lätt till Sydtoppen. Här är det en fantastisk utsikt över hela Sarek. Sen går det nerför i blockterrängen innan vi kommer till det smala partiet som innehåller 50-60m kamklättring, ganska lätt men brant exponerat. Nrä vi har forscerat det så är det ganska lätt upp till Buchttoppen. Här kan vi beskåda en fantastisk midnattssol innan vi går ner till kamplatån på 1900m och slår läger på en mossbädd. Vi når Stortoppen 19.30, Sydtoppen 23.45, Buchttoppen 02.30 och slår läger strax efter 3.

5/7 dåligt väder

Då var vi fast i dimma och regn, snacka om att vädret förändras snabbt.

6/7 Guhkesvágge

När vi öppnar tältet ligger det ett par centimeter nysnö på tältet. Snacka om förvånande. Dimman lättar något och vi börjar vandra 07.15. Vi går bredvid förtoppen och åker ner på glaciären. Vi korsar glaciären och följer den upp till Spikaplatån. Där gör jag ett stort fel och går mot förtoppen. Dimman kommer tätare och när jag märker att kompassen och min uppfattning inte är lika så försöker jag förstå vilken topp jag verkligen står på. När jag har fått svaret så fortsatte vi upp på toppen och fortsatte ner i sänkan för att göra sista stigningen. Det börjar snö, klippan är glashal och cirka 20 höjdmeter från toppen så tappar Johan greppet och faller handlöst 3-4m. Han gör en vurpa mot stenarna och lyckas mirakulöst nog landa på ryggsäcken med endast en stukad handled. Bestigningen av toppen 1942 var brant mot slutet och nästan lättare klättring. Mossan på berget gjorde den glashal. Sedan fortsatte vi kammen till Vuojnastjåhkkå. AV säkerhetsskäl valde vi att gå ner på Vuojnesjiegna och följa den ner mot Guhkesvagge. Men det är inte lätt att navigera på en glaciär när man har 20m sikt och allt är vitt och man inte vet exakt var man kom upp på glaciären. Att försöka se sprickor eller dylikt är uteslutet. När vi kom ner till forsarna följde vi dem nedströms tills dimman lättade i Guhkesvagge. Trots att jag har det exceptionella materialt Gore-Tex överallt så är jag blöt om fötterna. MIna långkalsonger är blöta, mina innervantar kan mankrama ur och mina tröjor är blöta. Vad är det jag betalar så mycket för?

7/7 Ritsem

Det har regnat hela natten, allt är blött och det ligger snö på topparna. Jag kommer att avvakta lite med Sarektjåhkkå nordtopp och gå ner till Suorva för att förbereda för Ahkka-traversen. Förhoppningsvis blir vädret bättre om några dagar. Vandringen var blöt och innehåller ett vad. Jag lyckas hitta stigen när jag kom ner i skogen men tappade också bort den, vilket blev en lerig upplevelse. Vi lyckades tima bussen med 8 minuters marginal på en cirka två mils vandring, rutin! Vi startade 10 och var framme 17.37. Där tog vi bussen till Ritsem och sover på turistanläggningen. Här är en bejublad utsikt över Akkamassivet, tråkigt bara att det är täckt med moln.

8/7 Akka

Vi vaknar upp till en solig och blåsig dag i Ritsem. Vi sitter och väntar på att båten ska gå till Akka. Vi har sällskap av några tejejer från Saltoloukta som ska på kalvmärkning. Båten gick vid 14 och vi stannar till vid caféet i Ånonjalme och köper bröd och rökt fisk. Sedan vandrar vi de 2 kilometrarna till Akka och möts av stugvärden. Vi kvitterar vårt färdmeddelande och börjar installera oss i stugan. Vi äter vår medköpta fisk som smakar underbart. Sen hjälper vi stugvärden att få igång rinnande vatten från en bäck. Det är vår vilodag så vi gör inte så mycket utan bara pratar med ett par som vi delade stuga med.

9/7 vid bäcken

Sent på eftermiddagen vid 15-tiden börjar vi vandringen mot berget. Vid 18.30 slår vi läger efter bäcken. Vi var inte alls i form efter en vilodag. Det gick mycket segt men solen värmde varmt.

10/7 Dubbeltoppen/Borgtoppen

Det blåser och regnar hela förmiddagen så vi bestämmer oss för att stanna kvar en stund. Klockan 15 lämnar vi platsen. Det börjar jobbigt uppför mot glaciären. Den är tämligen sprickrik och vi går mycket på is och får hoppa mellan sprickorna. Jag lyckas trampa igenom en snöbrygga och lyckas kasta mig tillbaka. Sen insåg vi att västtopparna hade för mycket överhängande drivor öfr att vi skulle orka med det nu. Vi går upp mot passet till Dubbeltoppen och börjar bestigningen från sydsidan, mycket brant med insalg av lättare klättring. När vi har nått första toppen springer vi över till toppen på andra sidan, sen toppen som jag fick vänta på tidigare. Från detta håll gick det jättelätt. Sedan gick vi tillbaka och tog den andra toppen. Dubbeltoppen och konstaterade att Nummertoppen har en vertikal vägg att bestiga från detta håll. Vi fortsatte ner till passet mellan Dubbeltoppen och Borgdoppen och får se månen för första gången på ett par månader. Vi når lägret strax efter 2.

11/7-12/7 Hambergsjökel

Vi kommer iväg 18.30 och går en ganska lätt kam upp till Borgtoppen. Sedan går det ner mot svackan norrut för att gå mycket lätt upp för denna topp. Det var precis som att gå i en trappa. Sedan fick vi fira ner 3-4 meter till glaciären mellan Borgdoppen och denna topp. Vi korsade glaciären och gick in mot svackan mellan Borg/Stortoppen. När man kommer upp på platån är kammen mycket bred; den smalnar av längre upp och får då ett enormt stup ner mot syd. Det är mycket lätt, men man behöver handstöd och vissa klättersteg. Toppen var täckt av 2m snö så det är omöjligt att säga var toppröset låg, men topplatån är ganska stor. Sedan gick vi fram och tillbaka över haket som är cirka 60 meter. Vi säkrade med rep. Det stupar mot syd och är brant mot norr. Själva kruxet är ungefär 6-7m då man får balansera på en smal och spetsig kam. Vi besteg toppen som sägs vara Sveriges 12:e 2000m-topp, om man inte kallar det för en förtopp. Sedan gick vi samma väg tillbaka till passet mellan Borgtoppen coh den ej namngivna toppen och gick ner mot Hambergs jökel och slog läger på andra sidan. Vi var framme 8.30. Haket tog ungefär 1,5 timme att genomföra, kammen till Stortoppen ungefär 2.

12/7-13/7 Gällivare

Startar 19.15 attacken mot Nummertoppen. Vi lägger packningen i passet och vandrar mot toppen. När toppen väl blev synlig så inser vi att klätterutrustningen behövdes. Minst 1 hak ser svår forserat ut och vi tvingas ner och har inte ork att börja klättra nu. Vi går ner mot Västtopparna för att göra ett försök på dem. Nedstigningen är brant och mycket lösa stora stenar som bara glider iväg. Jag vet att tiden bara rinner iväg och jag måste nå Akkastugorna senast 8.00 för att kunna åka mot Kebnekaise som jag måste vara vid senast den 14 juli. Det har tagit för lång tid ner, så om vi gör ett försök mot Västtopparna så kommer vi inte att hinna. Vi avbryter även här och går mot stugorna. Eventuellt kan jag återvandra till västtopparna senare i sommar, men Nummertoppen kommer jag inte att kunna nå ensam. Vi äter frukost vid caféet vid båtbryggan innan vi tar båten till Ritsem för att hoppa på bussen till Gällivare. Där passerar vi en by som heter Renhagen.

Har ni hört denna:

Det var en karl som körde på en ren just i denna by och när han skulle ange vilken plats det hela hände på till försäkringsbolaget så fick han avslag på sin begäran med motiveringen: "Det måste han väl förstå själv att han kan krocka med renar om han kör ut i en renhage!" Tillslut fick polismästaren ringa försäkringsbolaget och intyga att byn hette Renhagen och att han inte hade kört in i en renhage.

I Gällivare tar vi in på campingen och äter lite mat, köper godis och reparationskit till tältet och mina Gore-Tex-byxor. Vi kommer i säng vid 19.30 den 13 juli.