16/9 Spiterstulen

Bussarna har slutat att gå upp till Spiterstulen men det finns en skolpojke som ska åka ner varje dag, den transporten hoppade jag på.

Det är väldigt vackert och utsmyckat. På eftermiddagen möter jag Omar, som ska vara med under denna tur.

Det finns många skolbarn på stationen som kom utspringandes i bar överkropp efter att ha duschat. Jag trodde det tillhörde den finska kulturen för varmt är det inte. Hösten syns tydligare i denna dalen, helt gul. Imorgon väntar Galdhöpiggen.

17/9 Galdhöpiggen

Vi startar 09.30. Det börjar med grusskravell ganska brant och fortsätter med block. Sedan flackar det ut lite innan stigningen mot första av tre knölar. Där börjar vinden öka och snö ligger på marken.

På toppen 12.30, det blåser hårt och är riktigt kallt. Dunjackan på vid nerfarten. Tillbaka 16.30, en vacker utsikt över dalen men ingen vy på toppen.

Äntligen! sista toppen att bestiga.

Vi hade sällskap av en pappa med två pojkar, såg riktigt roligt ut när lillpojken kämpade i dem stora stenblocken, ren klättring för honom, två skolklasser i 12 års åldern.

Precis när vi ska gå och lägga oss ser vi en finne komma ner från stigen. Han har kämpat i mörkret ett par timmar i iskall vind, han såg helt chockad ut. Vi satt och pratade med en tysk ganska länge i Spiterstulen.

18/9 Spiterstulen

Efter en natts regnande vaknar jag och mina lår känns som gammal gelé. Vi bestämmer oss för en lugn tur.

Vi följde leden upp till Glittertind, på första höjden stannade vi och åt lunch. Under tiden vi satt där lättade molnen något och vi kunde se Galdhöpiggen. Otroligt vackert i dalen.

Under helgen har många människor samlats på Spiterstulen för stora och små utmaningar. Imorgon spås strålande sol vilket kan ha lockat hit vissa norrmän. Från tältplatsen kan doften av lägereld kännas. Vi hoppas på en topptur över 2300 meter imorgon om bena håller.

19/9 Leirhöe

Låren finns och känns. Vädret är perfekt med blue sky!

Vi beger oss strax efter 10. Lätt längs en stig först sedan viker vi av upp mot berget. Börjar lite småbrant sen en lång rund uppförsbacke. Vid 14-tiden når vi toppen Leirhöe 2330 meter och har en fantastisk utsikt över hela Jotunheimen.

Vinden ökar och det blir riktigt kallt. Vi tar det ganska lungt ner och nu börjar vaderna också ömma. Vi blir lite stressade av klockan, för här vill man inte vara när det blir mörkt. Snart har solen gått ner över dalen även om mörkret kommer lite senare. Man vill ha lite marginaler.

Detta blir den sista högalpina toppen för denna sommaren. Jag orkar inte fler toppturer. Nu återstår 150 mils cykling till Göteborg över Möllehöj på 170 meter.

20/9 Spiterstulen

Det regnar på morgonen, men det gör inget. Jag får bevittna ett barndop på fjället. Min kompis gjorde en ensam tur och jag tog en vilodag för att planera nerfärden. Vädret spås inte bli gott dem närmsta dagarna vilket gör att en tur över Valdres till Oslo ganska dum då vägen går på 1390 meter. Jag kommer cykla över Gudbrandsdalen till Oslo. Det blir några mil längre men det har jag nog igen i slutet.

Nu är det konstaterat att norrmänen är galna. Bevittnade en som badade i forsen. Det är bara några få grader och ovanför ytan blåser det kallt!