www.cronhamn.net

Dagboken

Pårte och Biellorihppe massiven

2009-08-09

29/7 Nijatabäcken

Vi kommer iväg vid 17-tiden och har en nyrökt röding i packningen. Packningen väger mer än jag hade hoppats på, 28kg. Omar går i förväg och vi kommer överens om att han inte ska gå längre än till bäcken innan han ska vänta på mig. Jag knallar iväg några minuter efter honom men när jag når bäcken börjar jag undra. Han är inte här och jag har inte gått om honom. Jag har ingen aning om han är framför eller bakom mig, om han har tagit fel bäck eller dylikt. Eftersom att jag inte har någon karta eller tält med mig så beslutar jag för att inte fortsätta mot Pårek lägret utan helt enkelt vänta och eventuellt återvända ner till fjällstationen.

 

Efter 2 timmar kommer han gåendes. Han hade gått fel och inte sett den stora, tydliga skylten KUNGSLEDEN. Kanske ett besök hos optikern när han kommer hem?

 

30/7 Pårek

Vid 13 fortsätter vandringen mot Pårek. Det märks att man börjar bli sliten. Knäna värker och det gick riktigt långsamt. Jag plockar lite hjortron längs stigen och myggen är fruktansvärda. Det kommer några regnskurar och vadet gick ganska smärtfritt.

Det är ganska mycket folk i rörelse här vid Pårek lägret. Vi hittade en optimal tältplats nästan vid trädgränsen, bäcken sveper sövandes förbi och Pårtemassivet är täckt i moln.

31/7 Pårek

Det kliar nästan överallt efter alla dessa myggbett. Till och med mellan bena har en sugit. Jag var så trött och klockan bara tickade att denna dagen hände inget, vi låg kvar och sov.

Man börjar sakna det som fanns där hemma, alla fotbollsspelare, arbetskamrater och möjligheten att vara ute och spring och sedan komma in, duscha och ta på sig rena kläder samt äta något. Dem frystorkade påsarna börjar bli lite tjatiga. Jag har smakat många, från fyra olika fabrikat och jag har få favoriter.

 

1/8 Passet Pårektjåhkkå/Stuor Jiertta

Inleder morgonen med total ösregn. När det har lättat så börjar vi våran vandring mot sadeln Stuor Jiertta/Pårektjåhkkå. Det är lättvandrat men går mycket långsamt, packningen är ett stort hinder och tröttheten i musklerna.

När vi kommer upp till sadeln så är regnet nära och när tältet är uppsatt så kommer det. Sen gör vi en liten tur till Stuor Jiertta och får en fantastisk utsikt över Ivarláhko, Pårekslätten och Bielloriehppe massivet.

2/8 Gådokvágge

5:e dagen från Kvikkjokk och vädret är fortfarande dåligt. Tiden börjar rinna iväg samtidigt som man inte orkar lika mycket som man gjorde för några veckor sedan. Det är dags att prioritera vad som är viktigt med denna tur. Det är Stora Pårtetraversen och Gådokgaskatjåhkkås kam därefter Saitaristjåhkkå och Skájdetjåhkkå. Dem övriga topparna i Biellorihppe är helt osannolika att nå, det kommer bli nog jobbigt med detta.

Vi börjar nerfärden till Gådokvágge och strax innan jokken hamnar vi mitt i en blåbärsskatt. Vi plockar en påse och fortsätter ner till forsen och över bron. Här möts vi av en häftig vy över vattenfall, ravin som är inramat med Pårtemassivet i bakgrunden. Vi fortsätter upp ca 1km längs forsen mot Gådoktjåhkkå. Vädret växlade och på eftermiddagen blev det riktigt hyggligt.

3/8 Toppförsök Gådokgaskatjåhkkå

Vi vaknar vid 7 men ligger och drar oss. Kommer iväg 10.50. Vädret var halvklart med moln på topparna. Vi följer den flacka kammen till Gådoktjåhkkå och här möts vi av regn och lite vind. Dimman var konstant och man såg inte långt. Stenarna som var ganska lättvandrade växlade till att bli mycket hala. På Gådoktjåhkkås topp var vi fullt beslutsamma om att vända. Kläderna var fuktiga, det blev kallt och knappt någon sikt. Men så sprack det upp och vi fortsatte till toppen 1928 och började känna på kammen till 1920 toppen.

Kammen var smal och exponerad men inte direkt knepig. Det verkade bara vara scramble terräng till toppen 1920, men mossan gjorde den glashal med lös skit. När det började hagla bestämde jag mig för att vända. Fortsättningen till Gådokgaskatjåhkkå såg ut att vara 2 replängder på en hammare och en smal kam. Detta blir ett senare projekt och vi satsar all energi på Pårtemassivet. Men utsikten var fantastisk mot Rapadalen med Skierffe och Tjahkkeli i centrum.

 

4/8 Pårteglaciärens kanten

Gud har visat sig! Efter ett omfattande lågtryck så vaknar vi upp till klarblå himmel. Bergen reser sig och glaciären träder fram längst in i dalen. Hoppas detta vädret varar några dagar för idag ska vi bara förflytta oss upp till glaciärkanten.

Vi fick vada båda jokkarna och det var en riktigt bullig vandring upp och ner, men mycket lättvandrat. I slutet mest grus och sten. Hittade en tältplats en bit från glaciären men relativt platt. Från dalens profil tycks kammen till Gådokgaskatjåhkkå och dess hammare inte vara så brant som intrycket jag fick från Gådoktjåhkkå och kammen.

 

5/8 Pårtetjåhkkå och Pårektjåhkkå

Åter en vacker dag och mammas födelsedag. Jag har förhoppningar om att få telefonkontakt ängs Pårtekammen.

Vi kommer iväg vid 9 och har en liten bit till glaciären. Den är ganska lätt lutad i början och brant i slutet. Vi beskådade flera enorma brunnar och massor med bäckar. Den var nästan snöfri och är Sareks största och Sveriges fjärde största. Vandringen blev 5km och avslutades med att passera ett bergschrund för att nå passet mellan Pårtetjåhkkå och Palkapakte, cirka 20m klättring i löst klippskravel innan vi når haket. Här får vi en fantastisk utsikt över Luotolahko och Saitariståhkkå. Efter några bilder fortsätter vi längs kammen till Pårtetjåhkkås topp 2005m. Klockan har passerat 16 och det blir bråttom. Vi ska följa hela kammen förbi observatoriet till Pårektjåhkkå i allt stenskravel. Sen går vi tillbaka till en snölega efter toppen 1803 och följer den ner på glaciären. Vi knyter inte in oss utan traverserar den snöfria glaciären med stegjärn och isyxa. Vi är tillbaka 01.45. Jag fick tag på mamma vi Pårektjåhkkå och pratade även med Leif på Kvikkjokks fjällstation, prognosen lovar fortsatt bra väder.

6/8 Vilodag

Dåliga nyheter. Omar har fått riktigt köttiga skavsår och troligen kommer vi inte att kunna forstsätta. Fortsättningen på traversen bjuder på klättring och glaciärtraverser, så att göra det själv är uteslutet. Vi ska försöka nå Palkatjåhkkå i morgon och fortsätta ner till Kvikkjokk direkt. Han kommer inte att kunna gå så bra som man måste. Det var väldigt tråkigt och bara transporten till Kvikkjokk på 4 mil kommer att bli tuff för honom. I denna terräng skaver det snabbt om kängan inte sitter perfekt. För övrigt har vi kanonväder och några renar på besök.

7/8 Palkatjåhkkå

Började något mer molnigt men klarnade snabbt upp. Vid 10 började vi vandringen längs glaciären. All packning skulle med och vi följer stenpartiet på mitten av glaciären. Vi lämnar packningen där och fortsätter med riktning mot vindkanalen upp mot Palkatjåhkkå. Där blir det brantare och vi hade problem att ta oss över en djup spricka. När vi hade lyckats så var det ganska enkel tur upp till toppen och vi hade en magnifik vy över hela Sarek. Vi var uppe 16.30 och skyndade ner till packningen men var först tvungna att titta på haket till Lillpalkat. Det kräver klättring och firning. Vi fortsatte upp mot toppen 1803 och ner på Pårteslätten där vi slog läger vid 00.15. Det blev kallare mot eftermiddagen när solen gick i moln.

8/8 Tillbaka mot Kvikkjokk

Den långa, tråkiga sträckan från Pårek till Kvikkjokk, men jag kan plocka hjortron coh blåbär medan Omar haltade vidare. Vi började vid 10 och var framme cirka 19.30. På stationen fick vi paj till dessert och renskav till huvudrätt, smakade riktigt gott. Jag varken åte eller drack något under nerfarten trots värmen. Myggen var sällsynta och några åskskurar drog förbi precis innan Kvikkjokk. Molnen hade sänkts och pårtetopparna var inte synliga.

 

9/8 På fjällstationen

Leifs första kommentar på morgonen: "Har ni sanerat er så att man kan sitta vid samma bord?" En lugn och vanlig dag på jobbet.

 

10-15/8 Kvikkjokks fjällstation

Arbetade på Kvikkjokks fjällstation. Det var lugnt och skönt. Den 12:5 åkte jag och Omar till Jokkmokk för att hämta ett paket och gå på Attjé museét igen. Jag skulle tillbaka och Omar till Stockholm, men jag hade sett fel på tidtabellen och blev strandsatt i Jokkmokk.

Jag träffade många människor i Kvikkjokk och fick en film av naturfotografen Tor Lundberg.

Nu ska jag ut på min sista Sarek tur i ungefär 10 dagar. Då ska jag börja vid Aktse och vandra, ensam mot Sarektjåhkkås nordtopp.

Min packning väger endast 17 kilo så det kommer vara en ren njutning, jag har bytt till ett bivac tält och vandringskängor istället för klättringskängor.

Jag tackar Leif och Elizabeth för mat och boende.